Det här stora, fina handblåsta glashjärtat har jag jag redan en längre tid med jämna mellanrum tagit fram ur gömmorna, vridit och vänt på, funderat en strund på var det kunde passa, utan att komma på något vettigt - och sedan har jag försiktigt packat ner det igen... Nu tog smycket äntligen form också i verkligheten, och mitt glashjärta fick sällskap av runda pärlor av svartsten, svarta glaspärlor, metallpärlor och ett par små hematiter.
Det här smycket tror jag att jag behåller alldeles för mig själv.
.Soli
 |
| Olen säästellyt tätä käsinpuhallettua lasisydäntä pitkään enkä oiken osannut sitä sisällyttää mihin- kään koruun. Aina se on päätynyt takaisen laatik- koon. Mutta tänään se löysi vertainsensa seuraa ja synty ihan OMA koru |
Ei kommentteja:
Lähetä kommentti